2010-04-23

Inte tack var mej, väl?

Så ändrades allting. Hux flux och till synes helt utan min inverkan. Var det verkligen så?
När HH kom hem från jobbet igår var allt annorlunda. Det var som att de isande vindarna som blåst mellan oss den senaste veckan hade slutat blåsa kyla över oss, och istället var värmen tillbaka. Vårvindar friska svepte in över vår relation, och vi var som vanligt igen. Kanske till och med lite mer tillgivna än vanligt. Som om det till slut inte går att tjafsa mer och man ger upp, jag vet inte. Jag känner mej inte delaktig eller ansvarig för förändringen, den "bara blev". Och hur som helst, jag är väldigt glad åt att vi är tillbaka.
---
Lycka är att sjunga HH till sömns, lycka är att känna hans vibrerande snarkningar mot min bröstkorg i tevesoffan, lycka är att hoppa på kryckorna bredvid honom och sneglande inse att min karl är den finaste som finns... Lycka är att rida ut stormar och överleva istider. Lycka är att få uppleva både uppgångar och nedgångar ihop, och känna att man blir starkare av dem!

Nu sitter jag här och lyssnar på Lolita Pop och väntar på att klockan ska bli två och att familjen ska komma hem igen. Då ska vi motorsåga ner buskarna vid ingången, de tjocka grenar som är kvar och som jag inte rår på med sekatören. Det kommer att bli fint, vårkänsligt.

HH har haft i uppdrag att hitta något lämpligt smeknamn på mej, och det senaste han försöker med är Prinsessa.

Princess- Lolita Pop
Hey Princess- Popsicle
Vi får väl se om HH kommer på det ultimata smeknamnet snart, tror inte att prinsessa kommer få fotfäste riktigt. Hans försök med Hönan gick inte heller hem helt och hållet...!
Hönan Agda- Cornelis Vreeswijk
Rap-Hönan- Electric Banana Band
Vem kan man lita på - Björn Afzelius och Mikael Wiehe

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar