En dålig dag

En dålig dag kan till exempel börja redan kvällen före. Med missförstånd och somnanden i soffor. Sen kan den dåliga dagen fortsätta med en natt full av mardrömmar och obehagskänslor, och en sambos som inte vaknar när man behöver dem.
Och när den dåliga morgonen gryr är den redan dålig, då spelar det ingen roll hur mycket man försöker knipa igen munnen för att inte låta gnäll och tjafs slippa ut genom läpparna. Då spelar det ingen roll med någonting tror jag. Det är bara att fortsätta knipa igen och längtansfullt se på klockan och hur dess visare långsamt vandrar fram mot en ny dag, en förhoppningsvis bättre dag.

Det är jobbigt att ha dåliga dagar. Men en sak som är skön är i alla fall att de dåliga dagarna på sätt och vis är bundna till vissa personer. För när jag åkte till Kättboåsen och hälsade på Lisa, hennes kille Mathias och lillasyster Sandra, var den dåliga dagen som bortblåst. Det var skönt med promenad, trädgårdsfix och snack vid trädgårdsmöbeln! Den dåliga dagen återvände inte förrän jag närmade mej Mora på nytt.
"Första helgen som sambo", nu ska jag verkligen bo in mej, vi ska njuta av varandra, av möjligheterna som finns nu när jag bor här uppe. Och så blir inget som man riktigt tänkt sej. Den där förbannade besvikelsen! Tänk vad livet vore härligt om ingen besvikelse fanns! Ska försöka leva mer i nuet och planera mindre, för utan att planera kan man ju inte bli besviken...Eller?