Stjärna utan svindel

Nu får ni se till att utläsa det sista ordet i rubriken rätt, så att det inte blir till en del av grisen utan det man kan få om syret lämnar huvudet... Annars blir rubriken väldigt konstig, en stjärna som tappat sin svindel?

Vad jag tänkte skriva om var just svindeln, som drabbade mej nu på kvällskvisten. Den där svindeln som börjar som en fjäril i magen, utvecklas till ett ohejdat fnitter och sen växer till en känsla av att inte riktigt ha kontroll... På ett extremt mysigt sätt!
---
Allt är egentligen Saras Ås fel, för det var hon som skulle börja lägga ut trådar som jag såklart fastnade i och trasslade in mej i, vilket fick till följd att jag till slut satt här framför datorn med blossande kinder och kände mej som huvudrollsinnehavaren i boken Stjärnor utan svindel- Louise Boije av Gennäs, vad heter hon nu? (Det här borde jag googla Donna)

Anna är otroligt snygg, det har jag tyckt sedan första gången jag träffade henne hemma hos Wallan förrförra året då vi lekte sanning eller kånka- extreme version på hennes kalas. En snygg kropp, men framför allt en snygg hjärna- intelligent, viljestark, trygg och självsäker. Sånt är vackert! Hon är flata, men det har jag väl egentligen inte brytt mej så mycket om, framför allt har hon varit en rolig tjej!
På Wallans födelsedags/inflyttningsfest för någon månad sen träffade jag henne igen, och vi blev att sitta och prata en hel del under kvällen. Idag berättade dock Sara att Anna tyckt att jag flirtat med henne under festen, och att hon uppskattat det...Visst, man kan ju uppskatta saker på olika sätt, men jag var vid det här stadiet i min och Saras konversation så uppspelt att jag bara fnissade och rodnade. Tänk att det alltid ska bli sådär, man tror att man har koll tills det visar sej att man är helt utan!

Nu väntar planerandet av en eventuell skidresa till Sälen, med Sara & Kristin, Henrik, Cissi och kanske kanske Anna... Spännande!