När jag var yngre brukade jag ha en liten ritual för mej kvällen innan min födelsedag. Jag brukade göra en slags resumé över året som gått sedan förra gången jag fyllde år, och kunde alltid ganska nöjt konstatera att det hänt en hel del under året trots att man vid första tanken inte tyckte det.
Igår kväll glömde jag bort detta skrivande, så i år får jag sitta här på födelsedagsmorgonen (på jobbet dessutom) och skriva en kortfattad sammanställning av året som 26 åring.
Förra födelsedagsmorgonen vaknade jag hemma hos mamma. Jag bodde där hela förra sommaren, och hade bara lyckats skaffa mej en veckas sommarjobb. Därför är jag ganska säker på att jag vaknade hemma. Jag fick en massa bra saker, bland annat skor som mamma och jag provat ut i förväg, och så låg där ett paket som inte var från mamma utan från...HH. Ja vi hade ju nästan nyss träffats vid den här tiden förra året men han hade i alla fall skickat ett litet paket på posten, och jag minns att jag var smått tårögd över bara den bedriften. Sen att jag knappt vågade öppna presenten av rädsla för att bli besviken över innehållet är en annan sak, jag var så innerligt glad bara över att få en present!
Ja efter födelsedagen flöt livet på, jag och HH började på allvar inse att vi hade hittat kärleken, även om vi inte sågs så förfärligt mycket, tror att det bara blev två eller tre gånger under sommaren (HH hade semester med barnen den perioden).
När hösten kom blev det dags för mej att börja plugga igen. Och flytta till Gävle. Först var idén att jag skulle hitta ett rum och vara inneboende hos någon för att slippa flytta alltihop av bohag och pinaler för enbart en termin, men det slutade efter en del om och men med att jag flyttade till en lägenhet på Fridstaplan i Villastan i Gävle. Dessförinnan hade jag varit inneboende hos Syster Marie ett par veckor, och tittat på ett rum i Furuvik som inte hade någon dörr... Ja det var väldigt skönt att ha något eget efter den perioden!
Sen var det plugg plugg plugg, och en massa kärlek som gällde under hösten. Jag och HH åkte på en semestertripp till Riga, promenerade runt i Gävle, lärde känna Mora.
Vi joggade en hel del, som bäst kunde jag springa 5 km utan att stanna och vila!
Sen dog mormor.
Förlåt för den abrupta meningen, men det var ju så det var. Som ett abrupt avbrott mitt i det liv som liksom bara rullat på dittills. Dagarna och kvällarna när vi vakade hos mormor efter hjärnblödningen, all omvårdnad vi gav henne, alla mjuka röster hon ändå måste ha hört från oss medan vi satt där och hoppades...
Jag minns en gång då hon vände på huvudet, tittade på mej och log något slags leende medan hon sa "hej" på ett mycket sluddrigt och slappt sätt men ändå. Det var sista gången hon meddelade sej med mej på något sätt. Eller i alla fall innan hon dog. Sedan dess känns hon ibland väldigt närvarande stundtals, och jag kan riktigt höra vad hon skulle ha sagt i olika dilemman.
Efter mormors död gick det inte att fortsätta plugga. Uppsatsen som var halvfärdig då hann aldrig bli helfärdig den terminen, det mesta gick som i ett töcken. Livet stannar liksom upp vid dödsfall, man kan inte förvänta sej att man ska kunna fungera som vanligt.
Så efter jul (som jag och HH firade med min släkt) och nyår (som vi firade med HHs barn och vänner) fortsatte jag mina studier i Gävle. Men det gick trögt. Jag läste några extrakurser också för att komma upp i nivå för att få studiemedel och att läsa 45 h p en termin var väl kanske i mesta laget. Men jag spenderade mycket tid framför datorn både uppe hos HH och nere hos mej själv i Gävle, framför allt blev det en himla massa Farmville och Facebook....
Vad hände mer då?
Vi har förstås varit på en hel del trevliga fester under året, påsken blev en osedvanligt lyckad roadtrip, Wallans 30 års/inflyttningsfest var också en höjdpunkt. Vi åkte till Sälen med barnen en gång och med Kristin och Sara en gång, och jag skadade ledbandet i högra knäts insida. Efter ett par gånger hos sjukgymnasten i Gävle var det dock inte så farligt med knät, men jag känner fortfarande att det inte är helt bra, och därför skyller jag på knät för att inte behöva börja jogga och slutligen komma upp i de där 5 km som jag orkade springa förra hösten...!
Ett år har gått, ett år av mycket HH, kärlek och Mora. Nu ser jag fram emot ett till!
Idag på eftermiddan ska jag och HH packa bilen för att åka ner till mamma och fira min födelsedag med familjen. Senare idag ska vi sedan åka till Falun och dansa på Lilltorpet till Blender, för att sedan återvända till Skäve för att sova och inte åka hem till Mora förrän i morgon vid 14-tiden. Jag jobbar natt i morgon igen nämligen, och börjar 16.
Grattis till mej själv på 27års dagen! Wohooo!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Grattis så klart! Vilket händelserikt år!
SvaraRadera